När man betraktar holländaren Piet Mondrians (1872 - 1944) abstrakta verk som han målade från 1920talet och framåt är det som om man skulle titta på en skärmdump från en webbsida som har rensats från sitt innehåll. 
Som om han 1920 skulle ha vetat hur var och varannan webbsida skulle se ut 100 år senare. Det kunde han förstås inte. Men han kunde abstrahera bilder och skeenden i linjer och fyrkanter. Han kunde paketera innehåll i färger och ränder.
I begynnelsen fanns ytor och konturer
Piet Mondrian föddes i Amersfoort nära Amsterdam. Han började tidigt att måla. 1910 flyttar han till Paris. Där bodde han i stort sett fram till 1938 när han blev tvungen att fly på grund av kriget. Först till London, sedan till New York.
I slutet av 1800talet målade han mörka bilder. Bilder som redan då innehöll ett visst mått av abstraktion. Som bestod av ytor snarare än detaljer. Ytor som korsades av linjer: främst vågräta och lodräta.
I början av 1900talet blev hans bilder allt färggrannare. Samtidigt som konturerna blev skarpare. Det var som om linjen skulle ha befriat färgen, som Mondriankännaren Hans Janssen beskrev det.
Paris hade en avgörande betydelse
När Mondrian sedan flyttade till Paris kom han i kontakt med nya strömmar inom konsten: expressionism, pointillism och den för honom avgörande kubism.
Men han stannade inte därvid. Mera och mera abstraherade han. Både formerna...
...och färgerna.
Teori och praktik
1917 grundade Piet Mondrian tillsammans med andra likasinnade konstnärsgruppen
De Stijl. Gruppen kämpade för den totala abstraktionen inom konsten. Piet Mondrian blev en av gruppens förgrundsfigurer och skrev flitigt manifest i gruppens
tidskrift med samma namn. 
Mest känd är hans uppsats De Nieuwe Beelding in de Schilderkunst där han förespråkade en så kallad Neoplasticism.
Neoplasticismens principer var att konsten skulle vara helt och hållet abstrakt. Man förespråkade en användning av elementära former i konsten, i synnerhet kuber, vertikaler och horisontaler. Endast räta hörn i horisontella eller vertikala lägen fick användas, och färgerna skulle vara de enkla elementarfärgerna, med tillägg av vitt, svart och grått.
Mondrian som inspiratör
Fram tills nu inspirerar Mondrians mästerliga kompositioner av ytor och linjer arkitekter och designers världen över. Det upphör aldrig att förvåna mig hur ofta man ser webbsidor som ser ut som om de skulle ha byggts upp enligt Mondrians kompositionsprinciper. Som exemplet här nedan.
Fantastisk utställning i Berlin
Om du vill veta mera om Piet Mondrian och hans neoplasticism kan du besöka en mycket fin utställning i Berlin som pågår hela hösten 2015. Den heter Die Linie (Linjen) och visar hela Mondrians utveckling från landskapsmålare till en av de största abstrakta målarna genom tiderna.
Mondrian levde också som han målade. Hans ateljé i Paris där han bodde och arbetade var ett gesamtkunstwerk och en 3d-version av hans kompositioner. Mondrians födelsehus i Amersfoort är i dag ett museum och där finns en kopia av hans Parisateljé.